Så dom flyttar till Norrland

kom hem till mamma igår för första gången på x antal veckor, tänkte att det skulle bli mys kväll och prata om helgen som varit, men istället kommer jag hem till kaos, mamma skriker i telefonen Per bara försöker se upptagen ut, som vanligt allt för att göra mamma glad, hanna är inte hemma, tvätt lite här och där, lite som är ny tvättat annat som ska tvättas, jg orkar inte ens öppna munnen utan ler mot mamma och går på toaletten, åh så sköönt, sen sätter jag mig framför tv:n och håller mamma och Per sällskap undertiden som dom äter middag, dom garvar åt tv:n och jag bara sitter och väntar... efter ett tag går dom ut med hundarna och då kommer Hanna, aha mys tänker jag,men när hon kommer in genom dörren utbyter vi blickaar som säger håll käften och ingen säger ett piss vi bara sitter där och är allmänt otrevliga, jävlar vilken kul kväll, när mor och Per kommer tillbaka fixar Per lite ute på gården och mamma säger så här till mig samtidigt som Hanna sitter brevid;
-Sandra vi ska berätta en sak för dig.
-aha,vad?(lagom ointresserad)
-vi ska flytta till norrland.
-(försöker låta som om jag inte bryr mig) varför då? har ni inte råd att bo här längre? men visst flytta här ifårn inte fan bryr jag mig, förstör för alla era barn, go ahead...
sen sätte jag mig framför tv:n och mamma mutrar något som vanligt och Hanna blir aldelles förskräkt
-vadå har ni bestämmt det nu!? men jag vill inte flytta dit.
efter det går jag på toa där tårarna inte kan hålla sig inne längre det kommer några men jag börjar tänka på annat, tar bort sminket går upp sätter på mig nathalies shorts och en stor t-shirt, kännde direkt att detta skulle bli en lång och kall kväll, efter en stund ringde jag Tommy men han var med Zacke så jag sa att han kunde ringa mig sen, glad,men helt plötsligt spricke plastbubblan och jag kastar på luren, ringer Nathalie direkt efter ihopp om att det ska ta lite längre tid för henne att svara så jag hinner torka tårarna, men icke hon svarar och frågar vad som hänt jag tar bort luren torkar tårarna och låtsas som ingenting, jag förstår inte varför kunde jag inte berätta det för henne? jag kan ju berätta allt för henne, hela denna dag har kretsat runt norrland som att alla har hållt det hemligt och väntat på att jag ska få reda på det...

XoXo

Om jag pratar om det blir det sant

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0