Saknar
Hörde våran låt idag medans vi satt och åt och alla minnen dök upp på en gång...
Året med dig var helt underbart (:
Det första och sista vi gjorde på dagarna var att prata med varandra, vi hittade alltid på något, vi var med varandra varje dag men ändå kunde vi inte låta bli att prata i telefon på kvällarna tills vi somnade i telefonen, det var så underbart.
Vi skrattade jämt åt samma saker och det var alltid vi som kom på dom där extra roliga sakerna *Gud vad jag saknar den tiden*
Så fort man såg dig i korridoren fick man som en kick i hela kroppen och man kunde bara inte låta bli att springa fram och hoppa upp på din rygg och krama dig *Vilket jag gjorde vaje gång*
Men eftersom du och jag höll på som vi gjorde så började ju alla prata om att du var kär men jag sa till alla att det absolut inte fanns några som helst känslor som närmade sig kärlek med i spelet, plus att du visste ju att jag var helt tokförälskad i han den där.
(men så här på efterhand så kan jag ju erkänna att det var nog lite kärlek med i spelet ändå)
När det var baldags och jag hade inte hon där, hon som jag alltid hade haft som min bästa vän, då fanns du istället och du gjorde den kvällen underbar, du jag, han, och vårt lilla killgäng, vi satt där och hade det helt underbart jag tänkte inte ens på henne en enda sekund för jag hade dig, du fick mig att glömma bort en av dom viktigaste personerna i mitt liv men på nått sätt känns det inte som om att det gör något för jag hade ju dig där istället och du fick mig att känna mig så avslappnad, på mindre än ett år fick du mig att känna mig lika avslappnad som jag kände mig med henne efter 9års vänskap, du var bara för underbar.
Du var verkligen min bästa vän under det året men sen började jag på mitt fittgymnasium och du på ditt och nu hälsar vi inte ens på varandra, när jag ser dig vill jag skrika hej kom och sätt dig här men jag vågar inte , gud var jag hatar det, jag hatar att såna som vi som verkligen klickade på en gång bara kunde glida ifrån varandra lika lätt, jag vill verkligen få tillbaka våran tid, den tiden var så enkel.
Men som sagt det kommer aldrig bli så där igen och minnena vi har är det ända som kommer påminna mig om ett helt underbart år och en helt underbar vän.
Året med dig var helt underbart (:
Det första och sista vi gjorde på dagarna var att prata med varandra, vi hittade alltid på något, vi var med varandra varje dag men ändå kunde vi inte låta bli att prata i telefon på kvällarna tills vi somnade i telefonen, det var så underbart.
Vi skrattade jämt åt samma saker och det var alltid vi som kom på dom där extra roliga sakerna *Gud vad jag saknar den tiden*
Så fort man såg dig i korridoren fick man som en kick i hela kroppen och man kunde bara inte låta bli att springa fram och hoppa upp på din rygg och krama dig *Vilket jag gjorde vaje gång*
Men eftersom du och jag höll på som vi gjorde så började ju alla prata om att du var kär men jag sa till alla att det absolut inte fanns några som helst känslor som närmade sig kärlek med i spelet, plus att du visste ju att jag var helt tokförälskad i han den där.
(men så här på efterhand så kan jag ju erkänna att det var nog lite kärlek med i spelet ändå)
När det var baldags och jag hade inte hon där, hon som jag alltid hade haft som min bästa vän, då fanns du istället och du gjorde den kvällen underbar, du jag, han, och vårt lilla killgäng, vi satt där och hade det helt underbart jag tänkte inte ens på henne en enda sekund för jag hade dig, du fick mig att glömma bort en av dom viktigaste personerna i mitt liv men på nått sätt känns det inte som om att det gör något för jag hade ju dig där istället och du fick mig att känna mig så avslappnad, på mindre än ett år fick du mig att känna mig lika avslappnad som jag kände mig med henne efter 9års vänskap, du var bara för underbar.
Du var verkligen min bästa vän under det året men sen började jag på mitt fittgymnasium och du på ditt och nu hälsar vi inte ens på varandra, när jag ser dig vill jag skrika hej kom och sätt dig här men jag vågar inte , gud var jag hatar det, jag hatar att såna som vi som verkligen klickade på en gång bara kunde glida ifrån varandra lika lätt, jag vill verkligen få tillbaka våran tid, den tiden var så enkel.
Men som sagt det kommer aldrig bli så där igen och minnena vi har är det ända som kommer påminna mig om ett helt underbart år och en helt underbar vän.
Nu tjatar Felix
Skumbanan comes flying thrue the window
Kommentarer
Trackback
